Jag är en kass uppdaterare på denna bloggen! Jag vet -.- Men kan inte lova att det ska bättra sig heller :P 

Saker som händer just nu:

• Kattungarna flyttar om några veckor
• 1 juli flyttar vi till radhus
• Augusti börjar jag skolan
• Jag har gått ner 21 kilo sedan Luna föddes
• Rasmus ska börja dagis i höst
• Jani ska få löneförhöjning

     

Fredag igen, rasmus sitter bredvid mig och leker med grytunderläggen, luna och leah sover. har städat idag, söker jobb. men vad ska man söka för jobb som man slipper vara med andra? suck* ja, letar mest nattjobb iaf och kvällsjobb. Var ju på visning igår, underbart område, mysigt och radhuset var nyrenoverat, varje rum var splitternya tapeter i! Det var vi och en till på visningen och på måndag får vi veta om vi fått radhuset, på ett sätt hoppas jag att vi inte får det då inflyttningen är omgåeende, och dubbellhyror är INTE roliga.. ha en bra helg!

Jag har aldrig gillat att ha mkt folk omkring mig, har haft en, max 2 bra vänner under min uppväxt. Men nu har jag inga som jag kan kalla vänner, ingen som känner mig längre, många kände mig förut men dom senaste två åren har jag förändrats så drastiskt. Men det jag märker är att jag saknar det inte, var så mkt trams med många kompisar, skitsnack, svek, usch ne, då klarar jag mig utan.

Så nuförtiden när någon vill ses så känner jag bara "nej.. usch nej.." och det är väl inget fel i det?

Alla kan inte vara sociala människor och jag är uppenbarligen inte en av dom, dock snäser jag inte bort någon heller, är inte otrevlig i onödan. Finns nog många som läser detta och tänker "asså, trodde vi va vänner?" Men då vill jag ställa en motfråga.

Min "vän" vet du hur jag mår? vad som händer i mitt liv? vad jag gått igenom? kan du svara JA på alla frågor så får jag tänka om. Men tills dess står jag fast vid att jag är utan vänner och trivs med det ^^ Hoppas alla får en bra dag! Tjingeling!

Undrar........ Är det någon som skulle vara intresserad av att jag började blogga igen om mitt liv?   

Jag har ingen anledning att må dåligt, har en underbar familj, en frisk son och en dotter påväg, min sambo, fästman skulle gå genom eld och vatten för mig, vi bor i en fin lägenhet, vi har råd med god mat och jag .. jag. Jag mår inte bra, blir arg på migsjälv för att jag inte mår bra, jag är så tacksam över allt jag har men varför kan jag inte glädjas över det då? jag saknar inget i mitt liv men trots det kan ångesten inte släppa taget, mardrömmarna har varit outhärdliga det sista så morgonen börjar med ångest och sedan hela dagen i ensamhet då ångesten bara växer. 

vad är det här? vad sysslar jag med!? jag kanske inte borde ha barn, eller en man, eller husdjur, eller vänner. jag kanske var dömd att bli misslyckad, är det däför jag känner mig så felplacerad ibland? Som om jag bara blivit insatt i ett liv som inte är mitt? dom kanske hade rätt.. jag kanske är psykiskt sjuk.

Couse Im broken

when Im lonesome

I dont feel like

I am strong enough

Couse Im broken

When Im open

and I dont feel right

When youre gone away

Ibland känns det som jag talar ett annat språk, ingen förstår mig och jag kan inte uttrycka mig så jag blir förstådd, är som att vara stum och försöka skrika, döv och försöka höra, lam och försöka springa iväg.

Ibland, men bara ibland, så vill jag inte mer.