Jag brukar inte handla saker till migsjälv direkt, men unnade mig nu två tröjor, en öronmuff och ett par tights inför hösten ^^ Vill ni se? Allt är beställt ifrån H&M   *öronmuffar*

Jag är så trött på att svara i telefon, svara på sms, mejl, LÄGG NER! Men hur ska man så trevligt som möjligt kunna säga, snälla, ring inte!? Alla hör av sig nu och jag får inte vara ifred, jag sitter redan som på nålar och väntar på förlossningen och då behöver jag inte få tre samtal per dag där dom frågar "har du fått än?" "är det dax snart?" Jag vill ju bara få vara ifred, men vill inte vara otrevlig, för hur säger man på ett trevligt sätt att man vill vara ifred?

"Ursäkta, men kan du sluta ringa mig? det är jobbigt" Jag kommer höra av mig efter förlossningen och berätta att bebben är ute så ni behöver inte ringa o fråga! Snälla.. jag ska inte behöva stänga av mobilen för att slippa samtal  

Ja, jag borde och brukar sova vid denna tiden, men är på helspänn då J, syster och Gissa åkt till veterinären nu.. Jag vet att han är en katt, men känns som att han är arg på mig, eller att han kommer bli arg på mig för att vi tvingar honom till något, tänk om han är helt annorlunda sen? Att han inte kommer när jag ropar, inte leker med mig, inte hämtar saker från golvet och vill att jag ska kasta dom till honom, inte kommer kurrandes och biter mig i tårna om jag inte går upp när han vill det... min älskade lilla kille, vi ses vid två  

Jag känner mig totalt osynlig och oviktig. Jag är en gåeende kuvös och allt jag gör har med bebis o göra. Jag äter för att bebis ska få mat. Jag sover för att orka med förlossningen. Jag får inte bära tunga saker för att jag kan bli skadad och det är så farligt när man är gravid. Jag är trött på dehär! Folk som inte pratat med mig på flera år hör av sig och frågar om bebisen kommit, eller hur det går med magen, va faan har ni med de o göra!? Har ni inte brytt er innan va faaan ska ni göra de nu för då??? Jag vill bara gråta, jag vet att det inte är en svaghet att gråta men om jag skulle säga sanningen så skulle ni vända ryggen till. Jag vill bara bli sedd för något annat än min stora feta äckliga mage, jag är ju fortfarande jag. Eller, vem är jag? Jag har vuxit så fort att jag har förlorat uppfattning om vem jag är...

Min hemmagjorda mobil gjord av:

*4 st örhängen

*1 armband

*1 halsband

*1 skallergossidjur

Klätt om barnvagnen med hjälp av en gammal vinterjacka

VÄLKOMMEN IN I MIN LÄGENHET!

Badrummet 

Tycker om den tavlan och ljushållaren så mycket så dom fick vara med 

Mitt kök

Bebisens ytterklädshängare

Vardagsrum/sovrum

Bebisens skötbord med blöjor och våtservetter

Bebisens rum

Bebisens säng

Liggdelen i barnvagnen, betalade bara 75kr för den på myrornas (second hand)

Jag går här, är gravid i 36:e veckan och ska få en liten bebis om ungefär en månad. Men det går inte en dag utan att jag blickar tillbaks på det barn som aldrig fick en chans, du hade fyllt 3 år nu till vintern, mitt hjärta brister när jag tänker tillbaks på dig. Jag älskade dig från första stunden, till skillnad från gravtestet jag tog denna gången och bara stog och skakade i chock flera minuter så log jag bara när jag fick veta att du fanns, jag slutatade inte le förrän jag fick veta att du måste dö.

Min mamma är en bra mamma, men hon har gjort en sak i mitt liv som jag alltid kommer hata henne för.

Jag och din pappa ville behålla dig, vi älskade dig och jag älskade din pappa det vet du, jag brukade sitta på kvällarna och berätta för dig om honom, minns du?

Hur som helst, mamma gav mig inget val och jag visste inte bättre. 15 år och blåögd, tror på vad mamma säger. Hon säger att jag har inget att säga till om, jag är under 18, jag får finna mig i att bli sövd och få min skatt uttagen med en skrapa likt den vore smuts och sedan slängd i soporna.

Jag har ingenting emot abort, jag ser det som en rättighet vi kvinnor ska få ha. Men jag hade inte något val, dom jag skyller mest på är läkarna och psykologen jag fick prata med. Hon frågade "Är du säker" Jag svarade "Jag har inget val" Hon skulle i det skedet frågat varför jag inte hade nått val men det gjorde hon aldrig. Så nu är du död, borta, fenito och jag är din mamma, din mentor, din mördare.

Så nu sitter jag här och ska få mitt första barn, men i mina tankar kommer detta bli mitt andra, mitt första barn dog. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig, älskade ängel, du var inte av denna värld.

Fått nyckeln, flyttat över nästan allt från mitt ex och aj vad min rygg gör ont! Var och skaffade nytt ID-kort idag, och sen var det andra föräldraträffen    Fick veta idag att om nån av oss i gruppen skulle åka in för tidigt till förlossning skulle dom inte hindra det längre eftersom vi gått över 35 veckor   

 Ska ta bilder på min nya lägenhet så fort jag fått över möblerna från mamma som jag ska få  (mamma äger!) och min fina, snälla granne satte ihop spjälsängen, det ska allt bebben få veta när h*n blir äldre att tant B var med när gravtestet togs och hon byggde första sängen, med andra ord, faller sängen ihop så är det hennes fel!   hahaha.....